I går fyllde jag 45 år. Tänk så fantastiskt att den här tjusiga köttkostymen har burit min vidunderliga själ 45 varv runt solen! Tänk att jag får ha denna upplevelse av liv fyllt av kärlek, sorg, glädje och olycka. Tänk att jag fått vara med! Tänk att jag fått föda barn, resa, älska och älskas. Bli sviken, misslyckats och resa mig igen. Starkare vackrare och mer mig själv för varje dag jag får vara med!

Det var med buller, bång och dramatik på liv och död som jag äntrade den här världen fredagen den 24e Augusti 1979 klockan 02.29. Kusp mellan lejon och jungfru, en kombination av stjärntecken som är en ständig utmaning för mig varje dag! Det utåtriktade extravaganta, passionerade lejonet som vill ta dagen som den kommer, vill synas, höras och ha allas fokus på sig som hatar att städa och som helst bara vill att livet ska va en fest. Detta blandat med den strikta, ordningsamma jungfrun som alltid måste skriva listor, packa 1 vecka i förväg och hatar att ha det stökigt omkring sig! Det är en kamp!

 

 

Hon håller hårt i mitt lejon den där jungfrun. Kanske tur det i och för sig, annars vet man inte vart det hade slutat!

 

När jag skulle födas på Karlshamns lasarett i Blekinge upptäcktes det sedermera att den här damen redan då ville ha ett öga på stjärnorna! I normala fall föds barn med hakan mot bröstet, men jag skulle tvunget titta uppåt jag! Jag va en så kallad stargazer. Detta innebar att om jag hade fötts på naturlig väg hade jag brutit nacken och inte fått vandra här med er andra på jorden. Mor fick i ilfart färdas ner till Karlskrona i ambulans med ihopbundna ben för ett akut kejsarsnitt. Stackars mamma. Och tur var väl det att de fick ut mig levande för vackrare barn har väl aldrig skådats!

 

 

 

 

 

 

En liten filosoferande busunge var det mina föräldrar fick. En som pratade med älvorna i skogen och satt under pappas skrivbord och ritade, hittade på historier i huvudet så pass så jag inte kunde sova för alla monster som fanns under sängen, i garderoben och överallt! En unge som åkt hundratals mil genom Europa i sin pappas lastbil, som blev mobbad i skolan och som inte kunde räkna. Men det har liksom gått ganska bra ändå!

 

 

Och nu är jag så här långt i livet och gårdagen firades med kräftskiva för familjen i vanlig ordning! Dagen började som sig bör med bubbel till frukost!

 

 

Älskade Emmie!

 

 

Jag älskar att öppna presenter!

 

 

Den här fina väskan fick jag av Emmie som för alltid kommer tycka att jag är 25!

 

 

Åza lyckades i sin present både kalla mig idiot och kräva att jag delar den med henne! Vilket ändå kändes helt ok eftersom hon och hennes broder Fredrik bjöd på skönsång på salongen och båda vinerna innehåller min favoritdruva pinot noir!

 

 

Av familjen fick jag en ny kaffebryggare! Äntligen kan man få gott kaffe här i huset igen! Sen vår förra Moccamaster brann upp förra året har vi haft nån billig kaffebryggare här hemma och det blir helt enkelt inte lika gott! Maken lovade bjuda ut mig på middag som present och syrran har bokat bord och hotell på hemlig ort!

Lyckliga jag!

 

 

Då hela kräftskivan var så vansinnigt trevlig glömde jag helt att ta kort på all mat! Men sonens muffins fick komma med på bild! Han hade bakat blåbärsmuffins med crumble och äppelmuffins med en dulce de leche smörkräm. Han hade spritsat och gjort sååå fint! Men så skulle han ställa dem på spisen och stötte i kanten så alla cupcaksen hamnade uppochner på hällen! Jag tyckte så synd om honom då han verkligen var stolt över sin skapelse! Men vi räddade dem och strök upp smörkrämen igen och det var ju sannerligen ingen fel på smaken! Synd bara att jag inte hann fota dem innan.

 

 

Jag hade sannerligen en fantastisk födelsedag! Jag är så glad och tacksam för att jag får vara med!

Nu. Framåt! Uppåt! Iväg! Jag är redo för att leva resten av livet!

Ett stort tack till er som tog er en liten stund av er tid att gratulera mig på min födelsedag, jag är ur djupet av mitt hjärta innerligt tacksam!

Kram Malin