I morse vaknade man upp som en något svagare människa med bultande huvud och ett lätt illamående. Men det kan man ha när man har varit ute och busat på stan!

 

 

 

Bakis!

 

 

Såg bättre ut i går!

 

Men vilken kväll vi hade mina fina vänner och jag! Efter att ha hejjat fram de tävlanden i årets Vislandatrippel, som är ett triatlon som hålls här hemma, så piffade tanterna till sig och tog tåget in till stan för lite gott käk och godricka! Det hela slutade med en kväll på Sláinte med ännu fler goda vänner! Maten intogs på Massimo i stan som är en mycket trevlig Italiensk restaurang. Jag gillar ju att käka många olika saker så jag botaniserade bland förrätterna!

 

 

Drinkar först!

 

 

En liten förshot av en gudomligt god tomatsoppa.

 

 

En tartar som kanske var lite för smaklös för min smak, men väldigt fräsch!

 

 

Polpo med dill, citron och olivolja. Så gott!

 

 

Och slutligen en fantastisk caprese!

Till detta inmundigades det en ljuvlig barbera i glasen!

 

 

 

Uteservering va! Hur najs är inte det! Att få sitta med solen i ögonen och lyssna på sorlet från glada människor!

 

 

Sen hamnade vi här! Där mötte vi upp ett gäng manliga vänner som underhöll oss med skratt och härligt sällskap hela kvällen!

 

 

Det blev på tok för många glas vin! Men det blir ju lätt det när man har så trevligt!

 

 

Tur Tias va med så han kunde förse oss med lite annan dricka också!

 

Jag blev uppbjuden till dans av en äldre gentleman och fick höra efteråt att han sa till sina vänner att det var den vackraste kvinna han dansat med i hela sitt liv! Den komplimangen går ju inte av för hackor! Och när man får en kram av Mycel som chockat tittar på mig och utbrister: Men GUD vad gott du luktar! Så blir man ju bara så himla glad! På nåt vis är det en av de finaste komplimangerna man kan få tycker jag. Att man doftar gott.

Jag fick också äran att dela stol med Arnell vars rumpa hade lika stora problem som jag att få plats på den lilla sitsen. Det blev lite av ett knuffande hit och dit för att få bästa platsen. Haha! Men han var nog ganska snäll ändå och lät mig få lite större del att sitta på, medans han själv satt och vinglade på sin kant.

Vid halv ett hämtade min underbara son upp oss på Båtmanstorget och skjutsade hem oss. Väl hemma mumsade jag i mig 2 tekakor med blåbärssylt och hällde i mig en himla massa vätskeersättning. För så gammal har man ju ändå blivit så man fattar att mat och vatten krävs för att inte dö bakfylledöden! Jag lägger den här kvällen på minnet som en av de bättre och skänker en tacksam tanke till universum för de människor det skickar i min väg. Jag har så mycket kärlek omkring mig.

 

 

Tacksam snart 45-åring!

 

All kärlek! Kram Malin